Flygindustrin söker intensivt efter ny teknik som kan bidra till att minska flygets utsläpp av klimatskadliga ämnen. I ett nystartat projekt undersöker Högskolan Västs forskare hur termisk sprutning kan användas för ytbehandling av kompositkomponenter i nästa generations jetmotorer.
En viktig del av flygindustrins arbete med att minska flygets utsläpp av växthusgaser är att utveckla lättare och effektivare jetmotorer.
– Ett sätt är att höja förbränningstemperaturen i motorns brännkammare, ett annat sätt är att minska motorns vikt. Keramkompositer tål väldigt höga temperaturer, har utmärkta egenskaper och väger en tredjedel av de superlegeringar som används i dagens flygmotorer, förklarar Nicolaie Markocsan, professor i termisk sprutning vid Högskolan Väst.
Ett problem med keramkompositer är att de påverkas negativt av vattenångan som finns i motorns förbränningsgaser. Lösningen är att ytbehandla keramkompositen så det får ett tätt skikt för att undvika kontakt med gaserna. Termisk sprutning kan vara en utmärkt teknik för detta ändamål. Termisk sprutning är en billig och relativt enkel metod för ytbehandling av ytor med material som skyddar metaller, kompositer och andra material för olika former av slitage.
Högskolan Västs forskare är sedan många år internationellt erkända för sin forskning inom termisk sprutning. Tidigare forskningsresultat inom termisk sprutning på högskolan har väckt intresse hos flygindustrin. Nu har några av de stora aktörerna inom flygmotorbranschen tagit kontakt och vill medverka i det här projektet.
– Att konkurrerande företag som Pratt & Whitney och Safran vill samverka i den här forskningen visar hur stor påverkan klimatkrisen har, och kanske också vilket förtroende de har för högskolans forskning, säger Nicolaie.
Forskarna ska nu bygga kunskap om hur ytbehandling av keramisk komposit med termisk sprutning påverkar kompositens mikrostruktur. Målet är att utveckla en produktionsprocess som ger ett optimalt resultat och som är överförbart till industrin.
Det treåriga forskningsprojektet finansieras av Vinnova. Partner i projektet är GKN Aerospace, Pratt & Whitney, Safran, Saint-Gobain, Northwest MetTech och TS Engineering.
