Vattendroppar som rör sig över en yta kan laddas elektriskt och därefter orsaka skador på skyddande ytbehandlingar. Forskare vid bland annat Max Planck Institute for Polymer Research i Tyskland beskriver mekanismen i en studie publicerad i Nature den 26 augusti 2026.
När vatten rör sig över isolerande ytor kan dropparna få en elektrisk laddning genom så kallad kontakt- eller glidelektrifiering. Den elektriska potentialen kan överstiga 1 kV. När en laddad droppe sedan träffar en belagd metallyta kan det starka elektriska fältet orsaka dielektriskt genombrott i det isolerande ytskiktet.
I försöken användes bland annat koppar belagd med ett 60 nm tjockt teflonskikt. Elektriskt neutrala droppar gav inga tydliga skador efter 3 000 träffar. När dropparna först fick glida över isolerande material och därmed laddades elektriskt uppstod däremot lokala skador i både beläggningen och den underliggande kopparen.
Forskarna observerade motsvarande fenomen med flera typer av polymera och oorganiska isolerande skikt samt på olika metallsubstrat. Resultaten pekar därför på en tidigare förbisedd mekanism bakom nedbrytning av korrosionsskyddande beläggningar.
Hur stor betydelse mekanismen har för konventionella industriella färgsystem är ännu inte klarlagd. De skikt som användes i flera av laboratorieförsöken var betydligt tunnare än exempelvis normala färgskikt på fordon. Forskarna bedömer ändå att fenomenet kan vara relevant för bland annat byggnader, fartyg, fordon och kulturhistoriska metallföremål som utsätts för regn, dagg, havsvatten eller andra rörliga vattendroppar.
Källa: Zhongyuan Ni et al., Spontaneously charged water drops induce corrosion, Nature, publicerad 26 augusti 2026.
