
Representanter från den europeiska ytbehandlingsindustrin deltog den 5–6 maj i Sevilla i samtal med EU-kommissionen, industri, forskning och civilsamhälle kring det aktuella förslaget om PFAS-begränsningar inom EU, vilket den tyska branschorganisationen ZVO rapporterat om. Bakom initiativet stod bland annat ZVO den europeiska branschorganisationen CETS, som menar att PFAS-frågan utvecklats till en av de viktigaste industripolitiska frågorna för Europa under de kommande åren. För ytbehandlingsindustrin, som är en central del av många industriella värdekedjor, skulle ett generellt PFAS-förbud få omfattande konsekvenser.
Under mötet presenterades flera tekniska lösningar för att identifiera PFAS, minska utsläpp och destruera ämnen på ett kontrollerat sätt. Företag och teknikleverantörer visade upp metoder som redan används praktiskt eller är nära industriell uppskalning. Enligt ZVO visar detta att en differentierad reglering är möjlig och att generella förbud inte är den enda vägen framåt. Samtidigt framförde flera miljöorganisationer krav på ett i stort sett totalt PFAS-förbud, trots att realistiska alternativ fortfarande saknas för många industriella tillämpningar där PFAS används för att uppnå exempelvis kemisk stabilitet, temperaturbeständighet och särskilda ytegenskaper.
I diskussionerna lyftes även de ekonomiska konsekvenserna av ett långtgående PFAS-förbud fram. ZVO varnar för att ett generellt förbud kan leda till att produktion flyttas utanför Europa, vilket skulle innebära förlust av industriell kompetens och arbetstillfällen samt försvaga europeiska nyckelteknologier. Organisationen menar också att kostnaderna för både industri och konsumenter riskerar att öka samtidigt som beroendet av tredjeländer förstärks. Dessutom finns en risk att produktionen flyttar till regioner med lägre miljö- och säkerhetskrav, utan att de globala PFAS-utsläppen därmed minskar.
ZVO och CETS efterlyser därför en vetenskapsbaserad och teknikneutral reglering där utsläpp minskas där det är tekniskt och ekonomiskt rimligt, samtidigt som samhällsviktiga industriella tillämpningar kan fortsätta. Organisationerna betonar behovet av realistiska övergångsperioder och större hänsyn till industrins praktiska förutsättningar inom EU:s kemikalielagstiftning. De framhåller också att ytbehandlingsindustrin under många år har visat att innovation, miljöskydd och konkurrenskraft kan kombineras när regleringarna utformas på ett praktiskt och genomförbart sätt.
Organisationerna meddelar att de kommer fortsätta delta aktivt i den europeiska PFAS-debatten och arbeta för lösningar som kombinerar miljö- och hälsoskydd med fortsatt industriell innovation och konkurrenskraft i Europa.

