Sedan tre år tillbaka har SYF tagit en mer aktiv roll i arbetet med ytbehandlingsstandarder. SYF representeras av Anders Olsson (Proton Finishing) och Anders Skalsky (Provexa) i arbetsgruppen TK 116 för oorganisk ytbehandling vid Svenska institutet för standarder (SIS). Arbetet är viktigt för att svenska intressen ska tas till vara och det finns stora möjligheter att påverka utformningen av både nya och uppgraderade standarder, vilket också redan har visats.
I mer än 60 år har arbetet med standarder inom oorganisk ytbehandling bedrivits på Svenska institutet för standarder, SIS. På institutet finns det personal som utför det rent administrativa arbetet för arbetsgruppen TK 116. För ytbehandlingskunskapen svarar en grupp industrirepresentanter, som utan ersättning utför det egentliga arbetet, vid sidan av sina ordinarie sysselsättningar.
Det svenska engagemanget att delta i arbetet har varierat genom åren. När Anders Olsson blev medlem i arbetsgruppen TK 116 för tre år sedan insåg han betydelsen av att sammansättningen verkligen speglar branschens intressenter med både utförare och avnämare. Med hjälp av sitt omfattande kontaktnät i branschen kunde Anders Olsson bidra till att skapa en grupp med medlemmar från stora industriföretag såsom Volvo Group, Volvo Cars, Scania och SSAB. SYF har förstärkt sin närvaro genom att Anders Skalsky, Provexa, som klev in för två år sedan, representerar utförare tillsammans med Nordic Galvanizers medan forskarvärlden företräds av RISE.
– Idag har vi en kunnig och engagerad grupp som tillsammans driver arbetet framåt, anser Anders Olsson.
Plenarmöten är viktiga
Internationella plenarmöten är viktiga för att bygga relationer och påverka standarder. Det senaste mötet hölls i Kyoto i Japan i november 2024. Mötet lockade 100 deltagare, främst från Asien. Den internationella arbetsgruppen ISO/TC 107 har idag 21 medlemsländer och 27 som enbart är observatörer. USA deltog inte i Japan och tillsammans med fem andra länder uteslöts de på grund av inaktivitet.
– Vi var de enda representanterna som deltog alla fem dagarna. Kina skickade in olika delegater beroende på dagens ämne, berättar Anders Skalsky.
Under mötet presenterades 14 nya standardförslag, varav ett från Sverige, det enda europeiska bidraget.
En ändring av en guldstandard kunde göras direkt
Ett exempel på att Sverige verkligen kan påverka utformning av standarderna gäller en metod för förgyllning. Där hade Saab identifierat en felaktighet som gjorde att det var omöjligt att följa standarden, vilket i sig var ett kundkrav. Vid det internationella plenumet i oktober förra året, då de internationella delegaterna träffades, togs frågan upp. Även om den kom in sent på agendan kunde den nödvändiga ändringen antas direkt.
– Det visar att de andra ländernas representanter lyssnar på oss och respekterar vår kompetens, betonar Anders Skalsky.
Det finns även mycket annat att behandla. Det kan gälla en standard för glansförkromning som innehåller krav som är omöjliga att uppfylla med trevärda processer. Det finns fortfarande de länder som vill ha kvar standarder för passivering av fosfat med sexvärt krom och andra metoder, som knappast ska användas på grund av bland annat miljöskäl.
Elektrifieringen kräver nya standarder
Ett viktigt område där nya standarder behövs är för utvecklingen av bland annat elektriska fordon.
– Det har visat sig att elektriska kontakter har större betydelse än själva batterierna när räckvidden försämras i takt med att bilarna åldras, berättar Anders Skalsky.
Efter initiativ från Sverige pågår arbete med en ny standard, som behandlar konduktivitetsförändringar i nickelskikt, där ledningsförmågan minskar runt 20 % under en period på tre till fem år. I detta arbete ingår också att ta fram en accelererad provningsmetod för att kunna testa denna viktiga egenskap. Anders Skalsky höll en presentation om ämnet på mötet i Kyoto.
Globaliseringen ökar intresset för ISO-standarder
Det finns ett ökat intresse för internationella standarder i vår globala värld. Det underlättar både för de stora OEM-företagen och deras leverantörer om samma kravdokument gäller i hela världen. Till exempel har ett företag som Volvo AB produktionsanläggningar i 19 olika länder.
– Standardavdelningarna på de stora företagen har allt färre medarbetare vilket, utöver globaliseringen, också bidrar till en strävan om internationella standarder, säger Anders Olsson.
Mer riktlinjer och vägledning i nya standarder
En tydlig trend är att standarderna blir utförligare. Utöver de egentliga kraven innehåller nya standarder utförligare riktlinjer.
– Det är bra om standarderna kan hjälpa de som arbetar med konstruktion och inköp hos användarföretagen. De har minskat på ytbehandlingskompetensen under många års tid och en bra standard kan underlätta mycket, menar Anders Skalsky.
Även miljö och hållbarhetsfrågor får större utrymme och även livscykelaspekter ska belysas.
– Överraskande nog är det många länder som har dessa frågor högre upp på agendan än Sverige, påpekar Anders Olsson.
Plenarmöte i Sverige?
Nästa plenarmöte kommer att genomföras i Wuhan i Kina 20–24 oktober 2025. ISO/TC107 har föreslagit att Sverige ska vara värd för ett plenum 2027 eller 2028, vilket skulle bli första gången sedan kommitténs start 1962.
– Standardiseringsarbetet är omfattande och kräver noggrann granskning och välformulerade synpunkter. Just nu arbetar vi med 72 standarder. Det är tydligt att Sveriges bidrag respekteras och värdesätts internationellt, vilket gör arbetet mycket stimulerande, sammanfattar de båda.
