Renova är en av pionjärerna i Sverige när det gäller att rena lakvatten från PFAS, en grupp svårnedbrytbara ämnen som har blivit en av vår tids stora utmaningar. Nu ser Renova att satsningen på PFAS-rening inte bara skapar miljönytta utan även konkurrensfördelar.
På anläggningarna i Fläskebo och Tagene utanför Göteborg, där avfall deponeras, finns sedan flera år reningssystem som både skyddar miljön och gör det möjligt att hantera avfall som annars vore svårt att ta hand om.
– Vi såg tidigt att det här skulle bli en stor fråga. Vi ville vara förberedda både för miljöns skull och för att kunna ta ett samhällsansvar och säga ja till material som vi annars vore tveksamma till, säger Lisa Bindgård, miljö- och utredningschef på Renova. I ett pressmeddelande.
PFAS-rening infördes 2019 på Fläskebo och året efter på Tagene. Idag är PFAS-ämnena om möjligt ännu mer ifrågasatta och i vissa fall förbjudna och Renova kan se att satsningen har skapat både miljönytta och konkurrensfördelar.
– Många vill göra rätt, men vet inte vart de ska vända sig när det finns en PFAS-risk. Att vi kan erbjuda en lösning stärker vår roll inom hållbar avfallshantering, säger Viktoria Edvardsson, miljöutredare på Renova.
PFAS är ett samlingsnamn för tusentals kemikalier som använts i bland annat textilier, brandskum, ytbehandlingar och livsmedelsförpackningar. De bryts ner mycket långsamt eller inte alls i naturen. Ett av de mest kända ämnena, PFOS, förbjöds inom EU 2008 men finns fortfarande kvar i äldre deponier och sprids via lakvatten.
Tekniken bygger på granulerat aktivt kol som binder PFAS och andra organiska föroreningar. Reningsverket i sin helhet renar också bland annat från metaller som kadmium, koppar, zink och nickel.
– Våra anläggningar speglar vad samhället använder. Vi tar ansvar för att inte sprida det vidare för att skydda både vattendrag och slam som sprids på åkrar, säger Lisa Bindgård.
Kostnaden är dock inte obetydlig och bara kolet kostar på Fläskebo cirka 150 000 kronor per år. På Tagene, där halterna är högre och filtren måste bytas oftare, handlar det om cirka 1,35 miljoner kronor årligen.
– Det är stora kostnader, men det innebär också att vi med gott samvete kan ta emot schaktmassor och annat material där det finns risk för organiska ämnen såsom PFAS, säger Viktoria Edvardsson.
