Basindustrin är viktig för Sverige och sysselsätter tillsammans med sina underleverantörer närmare 180 000 personer. Men branschens utveckling hämmas av regleringshinder och kompetensbrist, enligt rapporten ”Renässans för industriell utveckling 2024”. Den är framtagen av Nima Sanandaji, vd för European center for entrepreneurship and policy reform (ECEPR), på uppdrag av Industriarbetsgivarna.
I rapporten jämförs utvecklingen för basindustrin i Sverige med den i Österrike, där tillväxttakten varit 1,5 % årligen under perioden 2010–2020 jämfört med 0,5 % i Sverige.
Förutom problem med regleringshinder och kompetensförsörjning finns omfattande krav kring omställning till fossilfri energi, samtidigt som energiförsörjningen förblir en utmaning. Detta riskerar i sin tur en negativ påverkan på energiförsörjningen, vilket kan hämma jobbskapande och tillväxt. Författaren beskriver i rapporten olika scenarier, där tillväxt är mer sannolikt än stagnation, men är trots detta en risk som är värd att påminna om. Om inte infrastrukturen för att generera och leverera fossilfri el byggs ut samtidigt som kraven på övergång till fossilfri energi blir allt större, kan det leda till en stagnerande utveckling. Tillståndsprocesser, särskilt kring miljöprövningar, behöver förenklas för att minska den sökades arbetsinsats och minska både osäkerhet kostnader. Industrins företrädare upplever också att processerna idag, särskilt för miljötillstånd, präglas av en hög grad av osäkerhet. Rätt kompetens hos de myndigheter som ansvarar för tillståndsprocesserna krävs, så att processerna blir mer tidseffektiva och förutsägbara.
Rapporten tar upp fem reformer som skulle kunna gynna basindustrins kompetensförsörjning. En utökad möjlighet till skattelättnader för utländska experter, (expertskatten) gör Sverige mer attraktivt att söka sig till för internationella experter. Ett annat förslag är att kompetens i teknikämnen stimuleras genom hela skolsystemet. På regional nivå bör samverkan öka mellan basindustrin och utbildningar till industrin, vilket till exempel sker i arbetet med tekniska college. Ett fjärde förslag är ett internationellt snabbspår för bristkompetenser, så att de byråkratiska hindren för att växa med internationell expertis minskar. Norra Sverige har idag brist på utbildad personal. Genom att erbjuda avskrivning av studielån till de som flyttar till en region där behoven är som störst, skulle stimulera flera att söka till dessa områden.
