När NILU (Norsk institutt for luftforskning) och Örebro universitet på uppdrag av Kemikalieinspektionen undersökte förekomsten av 36 kända PFAS-ämnen i bland annat textiler, skokräm och brandsläckningsskum bekräftades också att varorna innehöll andra PFAS-ämnen.
PFAS är en grupp av högfluorerade kemiska föreningar som omfattar flera tusen ämnen som används brett i samhället. De återfinns bland annat i allväderskläder, skor, livsmedelsförpackningar, kosmetika, rengöringsmedel och brandskum. PFAS-ämnen används även inom ytbehandlingsindustrin. Gemensamt för alla PFAS-ämnen är att de inte bryts ner i miljön. Näst intill alla människor har PFAS i kroppen och det förekommer överallt i miljön. Dessutom är många PFAS-ämnen vattenlösliga och rörliga i mark vilket innebär att dricksvattentäkter riskerar att förorenas.
Det skulle vara ett näst intill omöjligt arbete att analysera alla tänkbara PFAS-ämnen i en produkt.
Men det man kan göra är att mäta den totala förekomsten av PFAS. I den aktuella undersökningen letade man därför endast efter 36 olika PFAS-ämnen i 68 olika produkter men man tittade också på mängden organiskt fluor.
– Rapporten bekräftar vår bild av att PFAS förekommer brett och i stora mängder i både vanliga konsumentvaror och kemiska produkter. Den är en viktig pusselbit i vårt arbete för att få EU att förbjuda samtliga PFAS-ämnen, säger Jenny Ivarsson som är strategisk rådgivare på Kemikalieinspektionen.
Tillsammans med fyra andra kemikaliemyndigheter inom EU jobbar Kemikalieinspektionen just nu för att ta fram ett brett begränsningsförslag som ska resultera i att samtliga omkring 5 000 PFAS-ämnen förbjuds. När begränsningsförslaget lämnas in till EU:s kemikaliemyndighet Echa i januari 2023 kommer det bland annat att innehålla en bedömning av riskerna med PFAS, en kartläggning av hur ämnena används, vilka alternativ det finns till att använda PFAS, behov av undantag och vad det kommer att kosta samhället om PFAS förbjuds. Begränsningsförslaget kommer att lämnas in ett halvår senare än först tänkt och det beror på att de fem länderna vill åstadkomma ett så välunderbyggt lagförslag som möjligt. Om förbudet går igenom väntas det dock fortfarande träda i kraft 2025.
