Regeringen ska återigen utreda hur tillståndsprocesser kan förkortas. I ett pressmeddelande välkomnar IKEM (Innovations- och kemiindustrierna) initiativet, men anser att processerna redan idag kan kortas genom flera av de förslag som redan har utretts och uppmanar regeringen att nu införa dessa.
Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari kommenterade den 22 februari ny statistik från Svensk vindenergi, om att det i Sverige tar alldeles för lång tid att få tillstånd att bygga vindkraftsparker. Ministern vill skynda på processen genom en översyn av miljöbalken och genom förslag i Miljöprövningsutredningen.
– För att bygga vindkraft behövs både kemikalier och plast. Tillståndsprocesserna behöver kortas för samtliga projekt. Vi ser en oroväckande utveckling där industrins konkurrenskraft avtar. Företag väljer att etablera och utöka sin verksamhet i andra länder än i Sverige och vi riskerar förlora industriföretag som är ovärderliga för omställningen, sysselsättningen och välfärden, säger Rebecca Wennerberg, miljöjurist på IKEM.
Svensk industri står för knappt 16 miljoner ton koldioxidutsläpp, en tredjedel av Sveriges totala utsläpp. Att IKEM:s medlemsföretag kan ställa om är en avgörande faktor för Sveriges möjlighet att nå klimatmålen till 2045. Innovations- och kemiindustrin ligger tidigt i värdekedjan och producerar insatsvaror som är nödvändiga för övrig industri. Tillämpningen av miljölagstiftningen styr företagens förutsättningar att ställa om sin produktion. IKEM ser idag hur inkonsekventa och oförutsebara regelverk försvårar för nytänkande och innovationsrika företag, men också för att utveckla svenskt miljöskydd. IKEM välkomnar att regeringen vill göra en översyn av miljöbalken. Men varken branschen eller klimatet kan vänta längre.
– På kort sikt kan några av förslagen från Miljöprövningsutredningen fungera som konstgjord andning. Särskilt förslagen om att införa ändringsprövning som huvudregel, förtydliga gränsen mellan anmälningsplikt och tillståndsplikt, övergå till begreppet ”betydande miljöpåverkan” och införa en nedre gräns för anmälan. Förslagen får inte bli liggande i en skrivbordslåda i väntan på bättre tider. Men för att säkra svensk konkurrenskraft för framtiden måste miljöbalken reformeras i grunden. Direktivet måste formas nu om Sverige ska nå klimatmålen till år 2045, säger Rebecca Wennerberg.
