Det svensk-norska utvecklingssamarbetet GAIA avslutas efter tre år med betydande tekniska resultat och stärkt nordiskt ledarskap inom grafenförstärkta industriella beläggningar. Projektet, som omfattat Provexa Technology, den norska grafenproducenten LayerOne samt forskningsaktörerna Chalmers Industriteknik, Chalmers tekniska högskola och RISE, har fokuserat på att skapa nästa generations ytbeläggningar och bygga en flexibel pilotlina för småskalig produktion.
Provexa, som länge arbetat med avancerad ytbehandling, inledde sina grafenstudier redan 2018 och har sedan dess drivit flera utvecklingsprojekt med ambitionen att förbättra elektrisk ledningsförmåga, korrosionsmotstånd och elektromagnetisk skärmning i industriella beläggningar. En av de centrala milstolparna i GAIA-projektet är företagets nya elektrolytiska pilotanläggning, finansierad till 40 % av Vinnova, Formas och Energimyndigheten via SIO Grafen. Anläggningen är utformad för att överbrygga gapet mellan forskning och industriell användning och ska möjliggöra realistiska tester och kundutvärderingar av grafenbaserade processer.
För LayerOne, tidigare Abalonyx, markerar projektet ett genombrott i företagets satsning på funktionella beläggningar. Bolaget har producerat grafenoxid sedan 2008 men först efter förvärvet av Aker 2021 etablerades industriell storskalighet. GAIA gav enligt LayerOne de första möjligheterna att verifiera materialets potential i verklig industrimiljö.
– Vi hade på känn att våra grafenmaterial skulle passa väl i ytbeläggningar, men GAIA var en av de första möjligheterna att testa detta i en verklig industrimiljö. Det visade sig vara helt rätt matchning. Projektet gav oss bevisen och självförtroendet att vårt grafen verkligen tillför värde. Sedan dess har funktionella ytbeläggningar blivit ett av våra största affärsområden, säger Bjørn Solemsli på LayerOne i ett pressmeddelande.
En av de största tekniska utmaningarna under projektet har varit att uppnå stabil dispersion av grafen. Detta var särskilt kritiskt i elektroforetiska färgsystem, där även små agglomerat riskerar att störa processen. Genom att förändra arbetssättet från sekventiellt till parallellt och genom tätare kommunikation lyckades projektgruppen ta sig förbi hinder som tidigare stoppat utvecklingen.
– Halvvägs in i projektet stod det klart att dispersion var nyckeln till allt. Genom att ändra arbetssätt och låta parterna arbeta parallellt lyckades vi slutligen ta oss förbi hinder som länge stoppat oss, säger Christian Werdinius från Provexa.
Projektets resultat omfattar verifierad elektrisk ledningsförmåga, stabila dispersioner och identifierade utvecklingsspår för korrosionsskydd och elektromagnetisk interferensskärmning. Utöver de tekniska framstegen har GAIA även gett LayerOne en tydligare bild av ytbehandlingsindustrins behov, vilket redan har påverkat företagets produktutveckling inom flera sektorer.
Trots att projektet nu formellt avslutas beskriver både Provexa och LayerOne GAIA som en grund för framtida satsningar snarare än en slutpunkt. Diskussioner om fortsatt skandinaviskt samarbete efter 2025 pågår redan.
