Efterfrågan på el väntas öka kraftigt i Europa under de kommande åren, i takt med att industrin elektrifieras och nya energiintensiva verksamheter etableras. Samtidigt visar ny forskning vid BTH att det finns betydande effektiviseringspotential i de nordiska elnäten.
Mer effektiva elnät kan bidra till lägre kostnader för konsumenter, ökad försörjningstrygghet och en snabbare energiomställning i Europa, visar ny forskning vid BTH. I en studie av eldistributionsföretag i Danmark, Sverige, Norge, Finland och Island har Kjartan Rasmussen analyserat hur effektivt nätbolagen arbetar och hur dagens reglering påverkar deras incitament.
Resultaten i hans avhandling i ämnet industriell ekonomi och management visar att många elnätsföretag har bestående kostnadsineffektivitet, vilket skulle kunna betyda att nuvarande regleringsmodeller – till exempel intäkts- eller pristak – inte alltid skapar tillräckliga drivkrafter för långsiktig effektivisering.
– När investeringarna i elnäten nu behöver öka är det extra viktigt att resurserna används så effektivt som möjligt. Vår studie visar att det finns en tydlig potential att förbättra effektiviteten i flera nordiska elnät, säger Kjartan Rasmussen.
Studien visar också att många elnätsföretag är mindre än den storlek där verksamheten är som mest effektiv. Det innebär att de inte fullt ut kan dra nytta av stordriftsfördelar. Samtidigt behöver eventuella sammanslagningar ske med försiktighet för att undvika att ge incitament till överkonsolidering.
Forskningen visar dessutom att ägandeformen i sig inte avgör hur effektivt ett nätbolag arbetar. I stället är det viktigare hur verksamheten drivs och hur regleringen utformas.
– Resultaten tyder på att tillsynsmyndigheter bör lägga större fokus på hur nätföretagen faktiskt presterar, snarare än på om de är offentligt eller privatägda, menar han.
