Prognosen för eventuell effektbrist – att inte elen räcker – under kommande fyra vintrar ser något bättre ut än bedömningen Svenska kraftnät gjorde för ett år sedan. Det beror bland annat på att elanvändningen väntas öka i en långsammare takt och att utbyggnaden av stamnätet ger ökad överföringskapacitet från norra till södra Sverige.
Svenska kraftnät redovisar årligen, på regeringens uppdrag, Kraftbalansrapporten, som behandlar effekttillräckligheten under vintern och sommaren. Centralt för rapporten är hur Sverige klarar den timme på vintern då elförbrukningen är som störst – topplasttimmen.
− Vi ser ett något mindre importberoende av el under topplasttimmen denna vinter än vad vi gjorde för vintern som var. Men vi har ett importbehov på 1300 MW, vilket kan jämställas med elförbrukningen i drygt fem mellanstora städer av Uppsalas storlek, säger Eva Vitell, divisionschef System, Svenska kraftnät, i ett pressmeddelande.
Pareras av elimport
Situationen ser dock olika ut i landet. För att effektbalansen – att elförbrukning och tillgång på el går jämnt upp – ska uppnås i södra Sverige under topplasttimmen måste importen av el uppgå till 2000 MW. Och detta under förutsättning att det blir en normal vinter (genomsnittsvinter) och att överföringskapaciteten av el från norra till södra Sverige uppgår till 7300 MW.
− En kallare vinter eller att vi får begränsningar i överföringen från norr till söder måste i så fall pareras av än större elimport från våra grannländer i södra Sverige, säger Eva Vitell.
Nettoimporten under vintern som var uppgick till 2430 MW under topplasttimmen. Vintern dess för innan, 2022/2023, uppgick den till 3290 MW.
Förbrukningsflexibilitet
Nytt för årets Kraftbalansrapport är att man har analyserat hur förbruknings- eller efterfrågeflexibilitet kan påverka effektbalansen under vintern, alltså när elanvändarna själva minskar sin elanvändning vid vissa prisnivåer och även hur mycket batterier kan bidra med flexibilitet. Med reservation för bland annat hur högt elpriset är under topplasttimmen görs ett antagande i rapporten att flexibiliteten skulle kunna minska importberoendet från 1300 MW ned till 200 MW.
− Ser vi till hela prognosperioden, till och med vintern 2027/2028, försämras effektbalansen påtagligt, som en effekt av ökad elförbrukning. Men det är inte riktigt lika illa som vi bedömde för ett år sedan, säger Eva Vitell.
Effektreserven
Svenska kraftnät har till och med kommande vinter, 2024/2025, avtal om effektreserv i Karlhamnsverket på 562 MW. Det innebär att Svenska kraftnät kan aktivera den när marknadens resurser för att balansera systemet inte räcker till. Efter 15 mars 2025 upphör avtalet.
− Eftersom vi ser en påtaglig risk för effektbrist de kommande åren, vill vi ersätta dagens effektreserv med en strategisk reserv men med samma syfte, säger Eva Vitell.
En ny strategisk reserv är en kapacitetsmekanism som behöver EU-kommissionens godkännande. Själva hanteringen från svensk sida för införandet av en sådan reserv är regeringens. Svenska kraftnät har däremot lämnat underlag till regeringen.