Svenska kraftnät har nu publicerat rapporten Nätutvecklingsplan 2024–2033, som redovisar både pågående anläggningsinvesteringsprojekt och aktuella behovsutredningar. Grovt räknat innebär det att under den kommande tio-årsperioden planeras investeringar i 1 500 km nya ledningar och ett 30-tal nya stationer, förutom förnyelse av 2 500 km befintliga ledningar och 100 stationer (cirka hälften av dagens stationer). Jämfört med tio-årsperioden som har varit, handlar det om ett flerfaldigande av utbyggnadstakten.
– Ska vi klara omställningen och elektrifieringen i den takt som industrin planerar för räcker inte detta. Då behövs årligen ett produktionstillskott motsvarande elförbrukningen i Stockholm från nu fram till 2045, för att täcka kommande förbrukningsökning samt för att ersätta befintlig produktion som går ur tiden, säger Daniel Gustafsson, avdelningschef Kraftsystem, Svenska kraftnät.
Nästan lika viktigt som nya investeringsbeslut i elproduktion är enligt Daniel Gustafsson var den placeras samt val av energibärare. Allt pekar på att stora delar av den svenska basindustrin planerar att använda vätgas i sina processer när de ställer om till en fossilfri tillverkning. Antingen är vätgasberoende verksamhet förlagd där elproduktionen sker, vilket inte är så troligt med tanke på att placeringen av industrier inte är så flexibel, eller så tillverkas vätgasen där elproduktionen sker och transporteras därefter i pipelines. Effektbehoven hos de kommande vätgasberoende industrierna är så stora att det är svårt att motivera att bygga så mycket elledningar för att överföra den energin.
− Då är vätgas en mycket effektivare energibärare. Och pipelines tar mycket mindre utrymme samt gör i allmänhet mindre intrång på miljö och natur, säger Daniel Gustafsson.
Svenska kraftnät ser framför sig en utbyggd vätgasinfrastruktur i delar av Sverige, som komplement till stamnätet. Men för att inte riskera att Sverige suboptimerar en parallell energiinfrastruktur bestående både av el och vätgas är det mycket viktigt att en sådan utbyggnad samplaneras och utformas så att det totalt sett blir samhällsekonomiskt mest effektivt.
Intresset för att elektrifiera industriprocesser och verksamheten finns hos industrier i hela Sverige och Svenska kraftnät räknar med nya förfrågningar om att ansluta mycket stora förbrukningsvolymer. För närvarande har Svenska kraftnät förbrukningsansökningar om totalt cirka 20 500 MW i hela landet, varav cirka 17 800 MW har önskat anslutningsår under perioden 2024–2033 (samma period som täcks i Nätplaneringsplanen). Detta kan sättas i relation till att den maximala effektförbrukningen under den timme då förbrukningen var som högst i Sverige år 2022, som uppgick till knappt 24 000 MW.
