I ett nyhetsbrev informerar SKGS om en rapport som visar på en kraftig ökning av industrins behov av elektricitet. SKGS är en organisation som arbetar med den svenska basindustrins energifrågor och är ett samarbete mellan de olika branschorganisationerna Skogsindustrierna, IKEM – Innovations- och kemiindustrierna i Sverige, SveMin och Jernkontoret. Rapporten har tagits fram av SKGS tillsammans med konsultföretaget Profu, och den visar att industrins behov av el kommer att öka från 45 till 117 TWh per år under perioden 2023 till 2030. Under samma period bedöms Sveriges totala elbehov att öka från 135 till 229 TWh per år.
– Vanligtvis talas det om ett ökat elbehov fram till åren 2045 eller 2050. Men vår kartläggning visar tydligt att elbehovet ökar här och nu. Elektrifieringen och klimatanpassningen av industrin pågår för fullt. Om vi ska klara målen om fossilfrihet behöver utbyggnaden av alla fossilfria kraftslag öka i snabbare takt, säger Johan Bruce, verksamhetsansvarig på̊ SKGS.
Nyindustrialiseringen av den norrländska industrin innebär att det nuvarande elöverskottet i elområdena SE1 och SE2 kommer att försvinna fram till 2030. I södra Sverige, elområdena SE3 och SE4, ökar energiunderskottet.
– Om inte utbyggnaden av ny elproduktion håller nuvarande takt kommer efterfrågan att överstiga utbudet av el år 2030. Kan vi bygga 5,8 TWh ny vindkraft per år till 2030 klarar vi energibalansen. Men det behövs också̊ ny planerbar kärnkraft, främst i södra Sverige, säger Johan Bruce.
Effektbehovet en tilltagande utmaning
Industrins tillkommande effektbehov är drygt 8 200 MW, varav knappt 5 200 MW är hänförligt till vätgasproduktion. Vindkraften skulle kunna möta årsbehovet av elenergi, men en lägre tillgänglighet gör att den tillgängliga effekten inte räcker till när effektförbrukningen är som högst. Risken för effektbrist har ökat i södra Sverige, vilket Svenska kraftnäts analyser visat.
– Industrin behöver fossilfri el till konkurrenskraftiga priser dygnet runt. Otillräcklig effekt medför ökad risk för perioder med extrema elpriser och till och med akut effektbrist. Effektbehovet kommer att vara en tilltagande utmaning för elsystemet och industrin. Även om vätgasproduktionen skulle vara 100 procent flexibel, och kunna gå ned till noll elanvändning vid behov, så kommer effektbalansen att visa på̊ ökande underskott fram till 2030, med nuvarande utbyggnadstakt för ny elproduktion, säger Johan Bruce.
